Mitt helvete
Skoltiden är jobbig för dem flesta men för mig var den ett rent helvete. Under mina tio år på Hedängskolan i Storvik så blev jag mobbad dagligen. Oftast så berodde det på att jag var feminin, överviktig samt att jag lyssnade på ABBA. Värst var det på högstadiet. Folk skrek efter mig varje gång jag gick genom korridoren, jag blev knuffad av förbipasserande och vid ett tillfälle blev jag även mordhotad. Allt medan mina klasskompisar såg på utan att ingripa eller hämta en lärare. Varje vardagsmorgon var en mardröm fylld av ångest och rädsla inför skoldagen. Min mamma fick ofta hämta mig gråtandes innan skoldagen ens hade slutat. Mobbningen ledde till att jag började skära mig själv och vid flera tillfällen planerade jag att begå självmord.
Det som gjorde mig mest ledsen var den dåvarande rektorns attityd. Han kunde slänga ur sig spydiga och nonchalanta kommentarer när jag kom till honom och berättade om mobbningen. När jag till exempel sa åt honom att han var tvungen att ringa hem till mobbarnas föräldrar och försöka få dem att hjälpa till så fick jag svaret: "Du ska inte tala om för mig vad jag ska göra." Detta trots att han hade försökt prata eleverna till rätta flera gånger utan framgång. Det enda riktiga stöd jag fick på högstadiet var från den dåvarande skolvärdinnan som ofta höll mig sällskap på rasterna när hon hade tid.
Värst av allt var idrottslektionerna. Jag berättade för idrottslärarinnan om mobbningen och fick ta långpromenader på egen hand istället för att vara med på lektionerna. Den enda haken var att jag inte kunde få godkänt i betyg eftersom jag enligt idrottsfröken inte uppfyllde de kriterier som gällde. Det slutade med att jag fick nöja mig med ett icke godkänt betyg i idrott trots att jag hade motionerat på ett sätt som inte fick mig att må dåligt. Hade det varit i dag hade jag aldrig tolererat det, men på den tiden var jag inte tillräckligt stark för att överklaga beslutet.
Många år har gått sedan mobbningen och jag har utvecklats till en utåtriktad och målmedveten person. Men ärren från min tid på Hedängskolan finns kvar och än i dag lider jag av svår panikångest som ingen terapi i världen kan bota.
Är situationen för eleverna på skolan bättre i dag? Det råder det delade åsikter om. Efter en intervju jag gjorde i Aftonbladet om skolan så har jag fått flera mail från elever som går där nu. De flesta av dem är svårt mobbade och känner att skolan inte gör tillräckligt för att hjälpa dem. Ska det få vara så? Skolan måste göra allt i sin makt för att motverka mobbning, om så rektorn själv ska följa med de mobbade eleverna genom korridoren! Var fanns rektorn och lärarna när jag blev mobbad utanför klassrummen?
Vad får jag ut av att skriva detta? Jag vill ha upprättelse. En ursäkt från skolan eller kommunen skulle också uppskattas. Men viktigast av allt är att jag inte vill att någon annan ska behöva gå igenom samma sak som jag. Vissa kanske tycker att jag är gnällig men det får stå för dem. Man kan inte göra saker bättre genom att hålla tyst. Jag kan förstå att det är svårt att hantera mobbning i fall där den som blir mobbad inte vågar tala om det. Men jag försökte flera gånger föra en dialog med rektorn och ändå blev det inte bättre. Det är ofattbart.
Det är omöjligt för Hedängskolans personal att vrida tillbaka tiden och läka mina sår men de kan i alla fall se till att det inte händer igen. Det är dags för Hedängskolan att en gång för alla ta till sig av kritiken och förbättra sin attityd mot mobbning. Ska man verkligen behöva gå så långt som att stämma kommunen för att få en skola att ta en på allvar?
Andra bloggar om: mobbning, självmord, ångest, skola, barn, ungdomar, Storvik, samhälle.
Bimbo Boy
http://www.bimboboy.com
46 kommentarer:
oh, gud...jom jag vore du skulle jag typ ringa upp dem å kräva en ursäkt, eller på något sätt lägga press på dem..vilka svin, vem skulle inte tycka om dig?
Mobbingen är hemsk! Och skolorna är väldigt dåliga på att uppmärksamma det.. Kan inte säga att alla skolor är lika dana, men dom behöver helt klart skärpa sig!!
jag hade inte alls samma helvete som du, men jag känner igen mig. folk som viskar när man går förbi. fläskberg är ordet som jag mest minns. jag var borta mer än både halva åttan och nian, delvis pga sånt där.
det händer för många hela tiden, jag känner igen mig mycket av det du skriver och jag lider med dig. Det får inte gå till så här. Jag skulle inte låta min son gå i en skola där dom tillät sånt att hända, jag hade blivit fly förbannad
Jag läste din blogg nyligen och nickar instämmande.
Tyvärr finns det alltför många hemska berättelser som förtäljs.
Nej, jag håller verkligen med om att vi måste få upprättelse och att se till att de unga HBT som går där nu, skall slippa sådant.
Funderar om man inte skulle kunna starta upp ngn form av HBT-stödgrupp till unga skolelver?
Eller fadddernärvarande...
Jag hoppas att vi kan få igenom ngt sådant.
Mvh Littlegay_hummingbird.
Hej Dennis!
Det är verkligen rörande att läsa om din skoltid. Du är absolut inte gnälig! Jag känner helt och fullt med dig, eftersom jag delvis har upplevt liknande saker själv. Inte så allvarligt som de du beskriver, men ändå så att jag förstår precis vad du menar.
Jag har ingen bra lösning på problemet, men helt klart är att skolorna måste skärpa sig rejält och bli bättre på att upptäcka och bekämpa det här med mobbning.
Att blanda in polisen tror jag inte är någon lösning, de har annat att göra, och en polisanmälan leder inte någonstans.
Problemet finns i skolorna, och måste lösas där. En sak är att det finns för lite personal på skolorna, och klasserna är för stora. Eleverna får inte den uppmärksamhet de behöver. Hela skolmiljön måste förändras, och personalens attityd måste bli helt annorlunda. Som det är nu tror jag att en stor del av skolans personal tycker att läget är så hopplöst att det inte är någon idé att bry sig. Har man den inställningen så ska man inte arbeta på en skola! Det är alltså till stor del en personalfråga.
Det är frågan om miljö och attityd. Det ska vara trevligt att komma till skolan, både för personal och elever.
Det är stora och svåra frågor det här, och vi löser dem nog inte här och nu. Bra i alla fall att du klarade dig igenom skoltiden och att du nu är den du är. Jag tycker om dig och det du gör. Det du gör för att motverka fördomar är verkligen bra. Du gör mycket av det jag skulle vilja göra, men inte vågar. Stå på dig, och var den du är,och låt inte några homofober trycka ner dig.
Den som lider av homofobi har problem med sig själv, inte med dig eller mig, eller med någon annan av oss.
Ha det bra, och en trevlig helg önskar jag dig. Kram på dig.
kramar i massor, jag känner mig så arg och framför allt maktlös, jag försöker och försöker men när vuxna skiter i att agera - hur ska barn och unga då våga?
Jag gillar idén som Littlegay_hummingbird har - stödgrupper, samtalsgrupper etc för hbt-ungdomar i varje kommun vore en väg. Men framför allt handlar det om hur vuxna är och hur de använder det hjärta de har.
Kram igen!
hedgehog-sara aka Mirakelsara
Hej
Jag känner starkt igen mig i denna text. Usch och fy. Det var inte riktigt lika hemskt!
Mobbning pågick även på min skola, och detta måste få ett slut!
Tyvärr kommer mobbning aldrig upphöra, men klar förbättring borde kunna göras. Jag själv har lyckats med att folk slutat att gå på mig, bla att jag och vänner konfronterat mobarna och visat att det är många fler som tycker att det är fel än dem få som tycker det är rätt. Många av dom som har småretat mig på mitt nuvarande gymnasium vågar inte ens se åt mitt håll längre och jag bara hånler.
Grejen är den att innan gymnasiet gick jag på ett högstadium i ett litet samhälle där man syntes. Detta bidrog mycket till att jag mobbades. Och det var MYCKET värre än gymnasiet.
Dock fanns lärarna faktiskt till på min skola en som jag är väldigt Tacksam för är Anders Jonsson, som tyvärr blev sparkad lr nä han sa upp sig direkt när min klass slutat, för att våra nrektor inte alls var så vidare trevlig, hon själv var en mobbare mot lärare.
I vilket fall...
Jag antar att det inte går att ringa till skolan eller publicera en text på en blogg, ursäkta men sådant hjälper inte.
Det som faktiskt måste göras är att låta hela landet, skolan, eleverna och dess föräldrar att få reda på detta!
Detta är en bra story, så ring däför till antingen en lokal tidning eller gör nå radikalt och hör av dig till Expressen eller Aftonbladet, dem kan säkert fixa detta!
Lyckades Jan Guillou, så kan många fler.
Jag känner igen det där. Har själv blivit mobbad i 12 år under hela skoltiden faktiskt. Vet att det är ett helvete. Under lågstadiet och mellanstadiet, fick jag alltid ont i magen innan jag skulle gå till skolan, och mamma tvingade mig till skolan, hon förstod inte hur dåligt jag mådde. Folk gick runt och snackade skit hela tiden ända tills jag tog studenten på gymnasiet. Det är bättre nu, men jag ser ändå folk som pratar. :S Undrar verkligen hur det är på skolorna just nu. Fortfarande mobbning tror jag ärligt talat. Man borde ringa och klaga på att de borde ta upp det där bättre.
Jag lider verkligen med dig. Tur att du lever idag för nu är du verkligen en bra människa som vågar säga emot. :)
Ja, stäm skiten ur dom! Och skicka länken för denna artikel till skolans all personal och till lokaltidningen.
Jag lägger in en länk i min blogg. Och så får du en VARM KRAM här: XX
För övrigt är din berättelse bara ytterligare ett bevis på att min åsikt om att avskaffa skolplikten är fullt rimlig - eller åtminstone det mest mänskliga att göra. Skolan är nämligen diskvalificerad på livstid efter all mobbing som förekommit. Ingen ska vara tvungen att gå dit, lika lite som vi är tvungna att gå någon annanstans där vi inte mår bra.
/ Jack Hansen
Text.nu
inge vidare jag blev mobbad men dum nog va jag tyst dom mobba mig i klassrumet utan läran såg eller hörde någe. en dag brast det den som va typ lendan som starta allt. gick jag till och gav han en rak höger med knytnäven sen dess sluta dom mobba mig. hade jag stora respekten i hela skolan typ alla va nog rädda för mig. sen villa allt fler bli polare med mig sen va allt frid och fröjd.
As bra Dennis! =) så jävla bra att det kom upp, ja som har även vart med dig under själva tiden, men gjorde väl inte så otroligt mkt imot det själv, men du gjorde alltid det mot mig, var alltid där och sa nu går vi till rektorn! ;p men, ja håller med dig, en allmän ursäkt ska du ha. helt rätt.! you Go Dennis! ;D
Hemsk blogg. Jag beklagar det som hänt och hoppas du tänker positivt och ser framåt.
Jag blir så ledsen, förbannad, beklämd, "-jag-vet-inte-vad"
Skriv i våra lokaltidningar:
Arbetarbladet och Gefle Dagblad;
Hoppas att ALLA d.v.s. lärare, rektor och elever: de som mobbat dej får upp ögonen och börjar FÖRSTÅ vad de har gjort!!
Du vet att jag tror på dej!!
Kram
Laila
Du är viktig och du är en kille som jag gillar. Men det vet du. Du har givit mig så mycket kraft odh styrka just för att du är den du är. Jag finns alltid där för dig.
min gud :S:S , men gubben, ja hade ingen aning om detta. Jag blev riktigt arg och ledsen när jag läste detta blogg, men som tur är så fick min kudde all aggression på sig! mobbning är inte kul, och det är förödande för ungdommar som precis kommer in i vuxenlivet, för att sånt glömmer man nog inte i första taget, och man tar med sig det till framtiden. samhällsstrukturen idag är allt bra knasig, bara om vissa folk mår bra så tror allmänheten att restrerande 9 miljoner svenska medborgare ochså mår bra, men dom måste vakna till (med dom så menar jag ALLA, sahäll, politiker, skolstyrelse, t.o.m vaktmästarna osv), VERKLIGHETEN är inte så bra som man tror att det kanske är, som på film och tv. det är klart, det tar tid för själen att återhämta sig, man är starkare nu eftersom allt skit man fått dras med, så blir hjärtat och själen allt mer starkare genom åren, därför så tycker jag att stödgrupp, fadder, vänner-rörelsen borde ta ett hårt backslack på sig och isolera dom bråkiga studenterna från resten av klassn.
ringer dig sen // din Sebastian
När jag sitter och läser detta. Så tänker jag på den tiden jag gick på högstadiet då dom just hade börjat med mobbnings program vissa lärare var mobbnings lärare som skulle hjälpa rekton att motverka mobbning på skolan.
Men när jag läset detta om dig skär det i mitt hjärta det låter jätte hämskt och jag vill bara gråta.
Jag vart utsatt för massa mobbning men när allt gick för långt var när en av mobbarna kom fram med 1000 kr och bad mig ta livet av mig för betalning så dom skulle slippa se mig. Men då fick jag bra hälp dom vart avstängt från skolan men det var den ända gång nåttt bra hände från lärarna och rekton. Tycket jag iaf. // Jea
hej vännen ..............har sj varit i samma sits o min stora tjej oxå men man kan ju inte gå tbx i tiden o man måste försöka se framåt ...........jag tror du gör det tack vare din musik fortsätt med det en massa kramar ifrån ulletroll/ullice
*Stum* Visste inte att du hade haft ett sånt helvete Dennis, jag beklagar. Jag har också haft det jobbigt med mobbing och har det ännu idag. Det började i ettan när en kille vid namn Antoeine eller nåt började i min klass och kallade mig för tjockis. Jag har oftast varit utfryst av alla, var själv på rasterna. I låg- och mellanstadiet fanns det en kille som heter Håkan som slog mig, förolämpade mig och tog sönder mina saker. Även när jag började sjuan och han gick i nian höll han på. Men ha la av när jag pratade med våran dåvarande rektor. Det är fortfarande jobbigt för mig idag, och jag har också skärt mig. Jag har det svårt i familjen, mycket bråk och sånt, så jag tycker att mobbingen kan räcka. Har också varit självmordsbenägen och planerat självmord, men nu när jag läste din text märkte jag att du har haft det mycket svårare än mig... du betyder jättemycket för mig Dennis, och du vet att vi kan prata. (: Mvh, Robert. <3
Men GUD, va hemskt...verkligen:( det måste ha vart hur joibbigt som helst, du ska verkligen inte känna att du gnäller för nånstans just nu är det någon som går igenom exakt samma sak nu. Ge inte upp, det är det minsta dom kan göra, att be om ursäkt. och alla barn som ser på är lika mycket delaktiga om inte mer i mobbingen, det är därför vuxna behöver tala med barn att om dom ser mobbing förekomma så måste dom berätta för någon vuxen.
Ungar kan vara riktiga små elaka djävular, det vet nästan alla. Därför måste lärare och dom som arbetar på skolan, föräldrar och alla andra hjälpa till och se till att barnen får en chans att prata i enrum med någon vuxen så att dom kan berätta saker dom ser och som dom inte vågar när alla kamraterna lyssnar. Jag står verkligen bakom dig i det här. Kramar till alla som behöver det och alla andra med:)
Åh, Gud. Jag är verkligen ledsen för din skull. *kramar*
Det är så hemskt med mobbing, och det är ett mycket större problem än vad folk vill inse. Själv blev jag mobbad från dagisåldern (ironiskt nog först på kyrkans barntimmar) och uppåt. Det blev mycket bättre på högstadiet, när jag hade bytt skola för andra gången. Då blev det begränsat, bara några få personer var emot mig istället för Alla. Riktigt bra blev det först nu på gymnasiet, och jag är så extremt glad att jag inte gav upp någonstans på vägen. Och att du inte gjorde det heller, din blogg är till stor hjälp för mig och många andra <3
Du är bäst.
Hejsan Dennis. Som alla gånger jag läser dina bloggar blir jag berörd på många olika sätt, just denna blogg fick mig att inse hur stark du är idag. Under den tiden vi har bekanta oss med varandra så fortsätter du att visa vilken styrka det finns hos dig. Det är starkt av dig att skriva om detta som hänt dig. Mobbing är något av det värsta som finns, har själv vart där och jag känner empatin med dig. Jag läste de flesta av de andra kommentarerna som finns till din blogg och jag blir glad att folk reagerar på detta. Om de inser att mobbing i alla dess former måste bekämpas så finns det fler där ute som skulle reagera precis så. Som de flesta redan nämt så är skolor dåliga idag på att märka och uppmärksamma detta ämne och göra något åt detta. Därför tycker jag att du gör allt detta inte bara för dig själv utan för att uppmärksamma andra att det hemska finns där och kan drabba vem som helst. Som jag sagt, du är strak Dennis, jag tror på dig och jag hoppas du lyckas nå ut till så många fler! Jag vill gärna hjälpa dig i din kamp, så jag ber om tillåtelse att lägga din blogg som länk på mina sidor. Kämpa på vännen! Jag vet att du kommer lyckas en dag, det finns fler än jag som tror på dig och vill se dig lyckas! *Många varma kramar* // HawkTear
Såg att du varit förbi min blogg, så ville bara titta förbi, och såg då detta, ditt senaste inlägg.
Inte är du gnällig inte! Förstår att sånt här måste sätta sina spår, och skolorna får aldrig sluta att försöka förbättra sig på detta området. Själv blev jag mobbad av en lärare (!!), varpå min pappa kontaktade rektorn flera gånger, men han (rektorn alltså) vågade inget göra..?! Helt galet! Stå på dig, men hoppas också att du kan lämna det hela bakom dig en dag och tänka på allt positivt och roligt istället!
Först vill jag säga att jag var in på din hemsida och jag gillar din röst.
Nu om mobbningen.
Det är fruktansvärt att det skett och att det fortfarande sker på skolor runt om i landet. Jag tror att de flesta skolor(åtminstone är dom tvungna)har en åtgärdsplan för mobbning. Frågan är väl om det kommer fram ordentligt.
Vad gäller dig så är det för rackigt då du faktiskt försökte få hjälp.Gjorde även dina föräldrar det? Jag blir så ledsen när jag hör denna nonchalans du fick från en vuxen människa.Man blir förvånad över det och kan ju då nästan föörstå hur samhället har blivit. Jag tycker absolu att detta ska komma ut i offentligheten. Kan man hjälpa en människa till ett bättre liv,så räcker det.
Ha det så fint och stort Lycka till med musiken!
fy vad fruktansvärt! det värsta med mobbing är att det sker under den perioden en människa enligt mig är mest sårbar -->mellanstadiet och högstadiet<-- själv har jag aldrig blivit mobbad och de skolor jag har gått på har det varit noll tolerans för mobbing och ingen vågde liksom mobba "öppet" eftersom resten av klassen skulle säga ifrån. men nu när jag började gymnasiet på privatskola där elever kommer från hela sverige så har jag hört de mest fasansfulla betättelser om deras högstadie tid ...bla en underbar tjej som berättade att hon var så mobbad att yngre elever kunde få för sig att brotta ner henne och ....KISSA! på henne !!! och hennes skola gjorde aldrig något ... de bara blundade och blåste bort hela situationen ... !! hon sökte till privatskolan mest för att komma ifrån sina hemma trakter eftersom ho var rädd att deta skulle fortsätta även på gymnasiet.....det är ett jätteviktigt ämne du tar upp och om det är något skolor borde bli bättre på så är det mobbing !
Du har så rätt. Och varför inte stämma? Eftersom du var tvingad att gå i skolan borde förstås skolan se till att alla elever också mår bra under tiden. Om vi ska ha ett samhälle för alla, där alla är accepterade, gäller det ju även för skolan. Med samhälleliga skyldigheter kommer ju också rättigheter. En av dessa är ju att känna sig trygg. Så sue them bastards!
www.enkitesurfares.blogspot.com
Fruktansvärt... blir arg, ledsen och uppgiven när jag läser...
Skolan måste ta sitt ansvar.
Dom måste våga ta tag i mobbingen och inte blunda så fort det blir "obehagligt"
Jag tycker skolan ska stå upp och ta sitt ansvar och visa att dom gjort fel. Ge dej upprättelse.
Blir så ledsen att det får vara så här...
Hej Dennis!
Du har mitt fulla stöd! Jag avser göra mitt bästa för att motverka mobb(n)ing på alla sätt och vis, och tycker därför att vi måste uppmärksamma även 'vuxen' mobb(n)ing attityden som börjar spåra ur i samhället, om inte vi vuxna är bra förebilder, hur ska vi kräva av barn att inte trycka ner andra? Kram på dig!
Usch, vad hemskt. Har också blivit mobbad i skolan och mår än idag väldigt dåligt. Har varit deprimerad och har som du planerat att begå självmord. Idag är jag inte lika deprimerad längre, men lider ännu av social fobi.
Och jo, visst är det fint med rosa! :D
ooh shit, vilken hemsk skola. du måste ha varit stark som stod ut med alla idioter, även dom som bara kollar på (även om dom sårar mer ibland). du borde få en ursäkt av skolan och dom borde bättra sig. förstår inte vad dom hade mot dig heller? folk måste acceptera att alla är inte likadana.
Min tid på Hedäng var inte alltid den bästa, så jag kan förstå åtminstone lite hur det måste ha känts. Vi kan i alla fall båda vara glada att vi tagit oss därifrån in one piece, det kunde ha gått mycket värre. Bra att du skrev den här artikeln. Kan inte ha varit det lättaste att göra, men nån måste göra det i alla fall.
Hej!
Bra skrivet! Och jag har länkat från min blogg nu; )
Jag såg ditt meddelande alltför sent för att svara!
Bra att du för fram mobbingen i ljuset, så fler får se, reaggera och känna igen sig. Det behövs! Och det krävs verkligen en styrka att ta tag i det och orka gå igenom allt igen, som du gör. All cred!!!
Min blogg... blir väl mossig snart om jag inte sätter igång och skriver lite mer. Men det ska jag göra!
Det var kul att träffa dig! -Även om det var ett tag sen!
Ha det bra, så hörs vi!
Tack för stödet! <3
har läst igenom flera av dina inlägg, finns sjukt mycket bra i det du skriver! stå på dig grabben, låt ingen trycka ner dig :]
Hej Dennis! Jag blev väldigt berörd av det du skrev. Det är hemskt att detta kan fortgå mitt framför ögonen på en skolledning. Jag läser själv till lärare och eftersom det talas mycket om mobbing i min utbildning, får jag en klump i magen då jag tänker på att detta inte verkar efterlevas i praktiken i skolan.
Jag tycker att det är jättebra att du går ut i tidningen med din historia. Den hjälper andra och framför allt ger den förhoppningsvis de personer som mobbat dig men också dem som blundade en läxa.
Många kramar/Martina (jag gick i din paralellklass på gymnasiet)
www.martina1984.blogg.se
Väldigt bra skrivet.
Jag va själv ganska utsatt i skolan, så jag höll mig mest borta, jag försökte stå emot så länge jag orkade, men det tar så mycke på psyket.
Tycker att dem ska ta upp mer om mobbning i skolorna, Men dem fattar ju inte det för att dem själva inte vart utsatta.
// Jenny
Hej Dennis!
Du vet att jag TROR PÅ DEJ!!
KRAMAR Laila
åh..
du verkar vara en otroligt älskvärd människa hela du.
hur kan en människa ta sig friheten att behandla en annan sådär?
hur kan man anse sig ha den rätten?
jag hoppas verkligen skolorna hittar en lösning på all sån här skit snart.
ha det så bra!
MEN LOL. snacka om bullshit, inget fel på hedäng. Du vill bara att alla ska tycka synd om dig... Känns det inte jävligt dumt att sitta å säga att du blev mobbad, när dina fd klasskamrater säger att dom visst umgicks med dig men du själv valde att inte vara med. vissa gör väl allt för lite publicitet. Patetiskt.
Anonym: Oj, vilken seriös kommentar. ;) Vad ska de annars säga? Jag tvivlar på att de skulle erkänna att de frös ut mig.
Jag vet vad som är sant. Efter att ha blivit mobbad i tio år så är det inte konstigt att man väljer att inte umgås med vissa av dem. Och jag har aldrig sagt att alla f.d. klasskompisar mobbade mig och du kan omöjligt ha pratat med dem alla. Däremot så var det ingen av dem som försvarade mig när jag blev mobbad av folk från andra klasser. Så hela ditt argument är ihåligt och uppenbart till för att provocera. ;)
Som sagt, jag vet vad som är sant och du har inte varit i mina skor. Du har inte heller varit i alla andras skor, för jag är inte den enda som har blivit mobbad på Hedängskolan. Det är bara jag som vågar gå ut med det. ;)
Och du är anonym. Det säger ju allt. ;)
Klart att du ska ha upprättelse!
Anonyma kommentarer brukar ju visa att man vågar stå för sina åsikter *pekar uppåt*
Vilka jävla idioter det finns. Blev själv mobbad även om det inte var i samma grad så jag förstår dig till viss del.
Stå på dig och jag hoppas att skolan ger dig upprättelse!
Dont ever let the world defeat you
/Sara
Ta inte självmord! det är jättefarligt man kan dö!!
ta inTe självmord!!!!! säg åt personerna som är taskiga. Säg: jag blir ledsen när du säger sådär till mig. det kommer att hjälpa.
Näää, fy fan vad hemskt...
Skicka en kommentar